Dorothy Koomson: Marshmallows till frukost

Vad jag läste: INTE en chicklit som jag trodde, utan en betydligt mer allvarlig historia. Av brittisk storsäljande författare.

Vad jag kände: Först och främst ganska lurad. Så här ser framsidan ut:

marsmallows

Nej men, den börjar med att nybliven singel hyr garagelägenhet av separerande småbarnsfar. Jaha, man fattar ju var det ska sluta. Speciellt som man tror att man läser chicklit. Men då har man FEL. Temat i berättelsen är snarare utdragen vårdnadstvist och ett trauma som huvudpersonen inte bearbetat alls.

Därför kände jag ungefär så här när jag läste: fy fan fy fan fy fan. Inte för att berättelsen är dålig, utan för att det som händer/hänt är hemskt. Och mitt i allt: de små barnen? VEM TÄNKER PÅ BARNEN?

Vad jag tyckte: Inte så där superduperjättebra. Och absolut inte småputtermysigt. Den liknar inte sånt jag brukar läsa. Utan den är nog lite åt chicklit-hållet ändå (vad vet jag? jag har bara läst Bridget Jones … och alldeles för många Nora Roberts), men betydligt mer allvarlig. Men vad jag TYCKTE? Den var spännande och okej.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s