Klockan fyra-paniken

Varje dag vid den här tiden börjar jag få ångest om inte Johan och Kaspian kommit hem. Jag hinner tänka att jag tabbat mig och glömt bort att det är jag som ska hämta. Att Johan har blivit överkörd av en lastbil och att ingen kommer och hämtar Kaspian. (Jag ser framför mig hur han sitter i skolfönstret, spanande genom det ymniga snöfallet, med tårar rullande nerför kinderna.) Är de inte hemma prick 16 tar jag på mig kläderna och går ut och börjar leta. Fast, extra-panik, idag kan jag inte det. Jag är ohemult förkyld och hade grymt ont i lungorna i ca en timme efter skollämningen.

Man kan ju ringa också.

Det kan man ju.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s