Tjejmiddagsfrågor

Det här är tydligen frågor från något tjejmiddags-spel, eller nåt i den stilen. Jag svarar och låtsas att någon bryr sig och orkar läsa svaren.

Finns det något killnamn som du tycker är så trist och fult att du skulle skämmas för hans namn om han var din kille?
Ett tag dejtade jag en kille som heter Roger, dvs likadant som min pappa. Det var asjobbigt. Funkade inte alls. ”Hej, Roger, vad sexig du var idag då”. ”Åh Roger, åh Roger”. Nope, funkade inte. Men i egenskap av trist och fult? Nej, det tror jag inte.

Om du fick välja ett enda av dina ex att tillbringa ytterligare en natt tillsammans med, vem skulle du då välja?
Om ”tillbringa en natt tillsammans med” är en omskrivning för ”ha sex med” så garanterat ingen. Har inte haft bättre sex än med Johan, thankjåverymach. Om det inte handlar om sex, utan bara typ träffas för gamla tiders skull, så kommer jag ändå inte på någon. De flesta av mina ex räknas nog inte ens som ex, utan typ ”nån jag råkade ligga med ett par gånger när andan föll på” (läs: vi båda var något för fulla). Och av dem finns det väl ett par jag fortfarande tillbringar mer eller mindre sena kvällar med då och då. Men välja en och tillbringa natten med? Nej, gu´ så konstigt.

Finns det någon dialekt som du tycker är så ful och osexig att du skulle ha svårt för att inleda ett förhållande med en kille med denna dialekt?
Nej, det tror jag inte.

Om du var tvungen att välja mellan att aldrig mer i ditt liv få använda någon typ utav smink eller att aldrig mer få läsa en bok, vad skulle du då välja?
Öhh, har någon sett hur jag ser ut i ansiktet? Jag sminkar mig ungefär aldrig. På riktigt. Har jag en ögonskugga och en mascara en fredagkväll så är det verkligen kalas.

Om du var sommarpratare i P1 och skulle berätta en lustig historia hämtad ur ditt liv, vad skulle du då berätta?
Så dumt. Jag kommer inte på en enda. Eller, kanske den där från Emmaboda-festivalen när J blev kissad på. Det är en väldigt lustig historia. Fast den handlar ju inte riktigt om mig. På samma festival hånglade jag för övrigt en kille på halsen och så hade han just haft på sån mygg-roll-on. Det ledde till ganska mycket yrsel och att hela munnen domnade bort. Också ganska lustigt.

Om du inte får nämna en kändis, vem är då världens snyggaste kille?
Men det är väl en helt ointressant fråga? Om jag skriver ”Jens” eller ”Totte” (hahaha, garvar åt båda alternativen (alltså, de är väl inte fula, men inte världens snyggaste heller)) så är det ju ändå ingen som vet vem jag syftar på. Eller tja, ett par vet kanske. Dessutom kommer jag inte på nån.

Vet du vad din mormors mamma och din farmors mamma jobbade med?
Ingen aning. Men mormor var hemmafru (tror jag) och farmor var städerska.

Skulle du våga sätta 100.000 kronor på att du utifrån ett klassfoto kan nämna både för- och efternamn på alla klasskompisar från mellanstadiet?
Absolut. Däremot är jag inte säker på att jag skulle klara det på högstadie-klassen (och garanterat inte gymnasie-klassen, skulle kunna namnge två stycken i den – Ida och Tobbe). Lågstadiet däremot sitter som berget. Kan nog adress och telefonnummer till flera av dem också. Alltså, de adresser och telefonnummer de hade då, inte dem de har idag.

Nämn något som du gjort och ser tillbaka på och tänker ”Hur kunde jag vara så jävla dum!?
En sak jag ofta tänker tvärtom att ”Gud vad smart jag var” är att jag åkte hem tidigare från Frankrike. Jag skulle stanna i ett läsår men det här med regn, råhet och katolska flickinternat var helt enkelt inte min grej. Men när jag bestämde mig för att åka hem efter ett par månader sa de flesta vuxna i min närhet att jag skulle ångra mig, att ett år sett över ett liv är så kort tid, etc. (Då lärde jag mig för övrigt att hemlängtan heter ‘nostalgie’ på franska.) Nu har det gått tio år (typ precis, fan vad tiden går) sen jag kom hem från Frankrike, och idag undrar jag snarare varför jag stannade så pass länge som jag ändå gjorde. Det bra är ju att jag fick terminsbetyg och det kan ju vara kul att flasha med (bäst betyg i klassen i gympa, det ni med äpplemos), samt att jag stannade så länge att min franska faktiskt fick sig en riktigt bra boost.

Finns det något yrke som nästan automatiskt gör även den torraste kille lite mer spännande och intressant?
Jag vet inte det jag. Sjökapten? Författare? Äsch, jag har inga bestämda preferenser när det kommer till jobb.

Villa, hund och Volvo eller lägenhet i city, utekvällar och cykel. Vilket tror du stämmer bäst överens på ditt liv om fem år?
Oj, de tre senare orden. Jag skulle gärna bo i villa, tänker jag ibland, sen kommer jag på att trädgården inte sköter sig själv. Och bil? Nej. Och hund? Nej. Lägenhet och cykel, däremot, absolut ja, och en eller annan utekväll hoppas jag nog att jag orkar med också om fem år.

Om alla dina tidigare pojkvänner skulle sätta sig i ett rum och komma överens om din absolut sämsta egenskap, vad tror du då dom skulle komma fram till?
Gud så svårt. Jag är inte säker på att de ens var ihop med samma tjej. Min kille i gymnasiet skulle säkert beskriva mig som att jag grät ofta och bråkade mycket, vilket jag inte tror att någon annan skulle skriva under på. Men dålig egenskap? Jag antar att folk valt att vara ihop med mig för att jag har så fantastiskt bra egenskaper? Inte dåliga. Eller tja, kanske det att jag kan vara en besserwisser?

Om du var tvungen att byta hem med någon av dina tjejkompisar, vems hem skulle du då föredra?
Får man välja en pensionär som tjejkompis? I såna fall väljer jag Maritas hus any day of the week. Det är helt ljuvligt. Det skulle liksom inte vara ”åh stackars mig jag är tvungen att byta”, utan snarare ”åh tack, min önskedröm gick just i uppfyllelse”. (Den trädgården pysslar jag gärna i!)

Vad är det absolut konstigaste stället du har varit tvungen att kissa på?
Jag hade en kompis en gång som satt på en buss i Guatemala och som tvingades kissa i ett pringles-rör för att bussen kunde inte stanna pga gerillan eller nåt. Jag har tyvärr ingen dylik historia att dela med mig av.

Vem av tjejerna i rummet skulle med störst sannolikhet kunna tänkas bli statsminister?
Eftersom jag är den enda tjejen – den enda personen – i rummet, så är det väl jag då?

Annonser

3 thoughts on “Tjejmiddagsfrågor

  1. Jenny skriver:

    Gosh, älska-lista. 😀 Måste ju sno, fast nej just, jag har ju ingen snickelisnackblogg, så jag kommenterar istället här, OK? 😉
    Killnamnet; mitt exex hette Roger, hahaha… Nå, jag har lite svårt för Bengt. Är väldigt gubbigt. Men nu blir det aldrig aktuellt eftersom jag är gift och tänkte vara det tills jag dör. 😉
    Natt med ex? Nix, aldrig i livet. Usch! 🙂
    Dialekter är inte alltid vackra, men allt beror på vem som pratar och rösten de använder, huruvida det låter fint eller inte. 🙂
    Roliga historier är jag kass på. Det där med myggrollon-hånglet lät lite… blä.
    Världens snyggaste? Min make såklart. 😉 För övrigt – ingen karl är snyggast egentligen. De har alla både fulheter och snyggheter. Precis som oss kvinns.
    Yrken i släkten – japp. Sekreterare, bibliotekarie, garnhandlare och musiklärare. (Mina släktingar hade många strängar på sina lyror…)
    Mellanstadiet – visserligen splittrades vi mellan fyran och femman, men jo det skulle jag. Högstadiet absolut, gymnasiet saknas det lite efternamn.
    Ångra/inte ångra – bra att du åkte hem! Det är oftast bara du/jag själv som kan bestämma sådana där saker, det sitter i magkänslan, typ. Men visst – jag har ett par saker jag inte kan fatta att jag gjorde. Och andra saker jag ångrar. Som att bli övertalad att hoppa av mina lärarstudier exempelvis. Det har jag ångrat i sju år, typ. 😛
    Yrke som gör en karl het? Nej. Han är het för att han har personlighet, stil och intelligens, inte beroende på vad han jobbar med. 🙂
    Om fem år? Önskedrömmen är ju villan, katterna, volvosarna och landet. Men så blir det ju inte om inte något mirakel sker med min ekonomi. Jag är nog mest nöjd om det finns större lägenhet och barn om fem år, tror jag. 🙂
    Mina ex och min sämsta egenskap? Hahahahaa… mitt humör. 😀
    Hembyte med tjejkompis? Naej, jag kan nog inte trivas i någon av deras lägenheter faktiskt. Fel typ av område för mitt naturälskande.
    Kissa? I en snöhög vid järnvägen, icke nykter. 😉
    Ang sista frågan; samma svar här. Jag är ensam tjej i detta hem så det blir enkelt svar. 🙂 Fast jag vill inte vara stadsminister. Du kan få vara det istället för mig Veronika. Mycket hellre. 🙂

  2. Barbafjant skriver:

    Alltså det där med namn… Jag har verkligen en diger samling med fula namn. Inte som jag skulle skämmas över alltså, utan som jag faktiskt HAR haft ihop det med! 😦 Roger (från Uppsala!), Kenneth, Bengt, Kurt (född -79!), Stellan och Evert är några av godbitarna. Mina kompisar är helt förundrade över vilken gubbnamnsmagnet jag är. Ja, eller var. Den nuvarande har ju ett helt okej namn:-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s