Lat-vick

Ibland är det jobbigt att vicka. Igår var det inte jobbigt att vicka.

Jag hade två små-grupper med typ 10 personer i. Den första gruppen skulle skriva brev och den andra gruppen hade läxförhör och sen fick de titta på film.

Det enda trista är väl att jag själv inte kommer få se fortsättningen på filmen. Minns inte vad den hette, men den handlade om några engelska flygare som råkade krasch-landa i Paris under den tyska ockupationen. Och så var den väl lite rolig. Men mest dum.

Intressant var för övrigt den här dialogen som jag tror gick i repris (med olika elever) typ fem gånger på två timmar igår.

Elev: Heeeej Veronika.
Jag: Hej!
Elev: Kommer du ihåg vad jag heter.
Jag: Näej.

(Antal kids som efter detta talade om vad de heter: 0.)

Allvarligt talat. Det går typ 300 elever i skolan och jag har haft varenda en av dem (utom sexorna, har bara haft några av dem). Jag minns namnet på säkert ett 50-tal. Men alla? Nej, tyvärr. Sådan minnes-kapacitet har jag inte.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s